Scenario 2 – Nätverk
Det är en fantastisk vårdag i Malmö 2020. Oskar, 28, promenerar med lätta steg genom Pildamsparken på väg mot Banco Santander Arena (ja, den spanska storbanken köpte resterna av Swedbank och Folksam av svenska staten 2011). Det är derbydags och vissa saker kan tidens gång inte ändra på; Malmö FF tar emot Helsingborgs IF, det är som vanligt årets match och luften vibrerar av förväntan.
Inte bara av förväntan, förresten. Luften är full av information som Oskar plockar ned under tiden han strosar mot stadion – mobilen vibrerar nästan hela tiden. Men det är inte sms, nej det var länge sedan man slutade ”messa”. I Oskars värld handlar allt om nätverk, fasta och tillfälliga, som han kan komma åt från i princip vilken maskin som helst bara den har en koppling till ”molnet”.
Scenario 1 – Expertis
Intervju med Anna Serner, vd Medieutgivarna, som läggs ner vid årsskiftet 2020/2021.
Varför lägger ni ner organisationen Medieutgivarna?
– När jag började hette vi Tidningsutgivarna, TU, och bestod av 270 medlemsföretag. När årsmötet tog beslutet att lägga ner hade vi 2 470 företag i organisationen. Skälet är helt enkelt att företagen konkurrerar för mycket med varandra och har för olika syn på verksamheten. (Läs mer…)
Scenario 3 – Bakåtlutat
Forskningsprojektet
”Mediala tidsbilder 2020”
Etnologiska institutionen och Folklivsarkivet vid Lunds Universitet, våren 2020.
Bakgrund till studien
Våren 2009 meddelade Schibsted att man lägger ned Sesam.
2011 köpte Google Eniro och blir i ett slag en seriös medtävlare till de lokala mediehusen om de lokala annonspengarna. (Läs mer…)
Scenario 4 – Mingel
Mediestrategen på byrån LoCo Media United lutar sig tillbaka i kontorsstolen och lägger händerna bakom huvudet. Hur det gick till när de gamla medierna blev en del av internet på riktigt? Svår fråga, man vill ju få det rätt när de förtjusande studenterna från Medieuniversitetet i Köpenhamn nu sökt upp just honom för en pratstund, denna regniga måndag 2020, tänker han och tar sats.
”Mja, om man ska peka ut en enskild händelse som puttade tidningsföretagen över kanten och in i utvecklingen skulle jag säga Googles köp av Eniro hösten 2010, mitt under den värsta tidningskrisen vi sett – det skrämde verkligen skiten ur de svenska tidingsdirektörerna!” (Läs mer…)
Jeff Jarvis på INMA 2009 om tidningarnas framtid
Jeff Jarvis, som driver mediabloggen Buzzmachine, intervjuas på INMA:s konferens i Miami 2009 om tidningarnas framtid. Han säger bland annat att framtiden ligger i relationer och kontakter och att medierna bör koncentrera sig på att skapa förutsättningar för människor och företag att knyta dessa kontakter. Han är ”inte entusiastisk” över möjligheten att ta betalt för innehåll på nätet och efterlyser nya affärsmodeller.
Från moderna till postmoderna individer – tema
Ett postmodernt, rörigare och mer förvirrande samhälle växer fram. En multikulturell smältdegel där alla strukturer bryts och där ålder eller bostadsort blir mindre viktigt än roller och grupptillhörigheter.
Konsumenterna strävar efter att utvecklas och bli en bättre version av sig själva. Denna utveckling kommer leda till ett mer kontrastrikt samhälle med många nya utmaningar inte minst för marknadsförare och mediaaktörer. Man måste hitta nya sätt att ”skära” kunderna och öka konsumentkunskapen. Marknadsförarna har större behov av att använda kvalitativa analysmetoder som etnografi och deltagande observationer som ger ökad förståelse för kundens olika sammanhang.
Co-Con (Cooperation and conversation) – tema
För mediamarknaden innebär Co-con-temat att man måste rusta sig för fler samannonseringsprojekt men också för att företagskunderna blir större och förmodligen färre genom sammanslagningar och branschglidning. Satsa mer på fler redaktionella samarbeten och länksamarbeten, gemensamma annonspaket och gemensam produktion. Problem kan komma att uppstå genom att annonsörer går samman och gör konkurrerande produkter.
Bloggandet tycks ha blivit ett sätt för journalister att lära sig om det nya men det rymmer bara spår av lösningen. Bloggandet är delvis en ny form av en till många-kommunikation. Nyckeln till framtiden ligger emellertid inte i att alla är sina egna medier utan i den dialog som fomatet har skapat, länkar, kommentarer, dialog. Den nya kommunikationen behöver bygga på ömsesidighet och att man utvecklar budskap och innehåll tillsammans med dem som tidigare betraktades som mottagare.
Från leverantörs- och distributörsmakt till Kundmakt – tema
Marknadsföring och media har under lång tid höjt tonen och ökat typsnitten. Dessa gamla tumregler gäller inte längre. Nu blir det allt viktigare att lyssna och föra dialog med kunderna. Auktoriteter ersätts allt snabbare och det blir en allt större utmaning att anpassa sig och vara lyhörd men också långsiktig och tydlig.
Det ökade fokuset på Return on Marketing investment (ROMI) leder till att annonsörerna satsar hårdare på beteendedrivande kommunikation än varumärkesdrivande eftersom det är lättare att mäta effekten.
I en allt mer komplex marknadsföringssituation vill allt fler annonsörer skapa partnerskap och dela risken med utvalda mediapartners. Mediaföretagen måste bli affärsmän som erbjuds delägarskap i annonsörens marknadsföringsbeslut.
Mediakonsumtion på Homozappiens vis – tema
Rollen som mediaföretag håller på att förändras. Det blir svårare att sälja envägsproducerat material till en given målgrupp. Värdekedjan delas upp mellan bland annat produktion, distribution och guidning i olika nivåer.
Flera mediehus talar om att bli innehållsredaktörer snarare än tidningar eller TV-företag. Traditionell media kommer att få en minskad roll men blir samtidigt kanske viktigare än någonsin. Här finns kunskap om hur man möter behovet av att skapa överblick och struktur. Använder man kunskapen och resurserna rätt så kan det förtroende som byggts upp på hundratals år utnyttjas så att konsumenterna fortsatt väljer dessa medier bland andra.
Traditionella reklammedier skapar ökade samarbeten för att undvika att konsumenten zappar bort från reklamen. Till exempel samkör nu de kommersiella TV-kanalerna sina reklamavbrott.
Annonsörer och marknadsförare söker nya vägar att synas i stället för att använda traditionella kanaler. Man satsar mer på ”dold reklam” och lägger kraft på att erbjuda information närmare inköpstilllfället. Man nischar kommunikationen mer och tänker i helhetskampanjer där samma budskap trummas ut på många olika sätt i olka kanaler.
lämna en kommentar