Mångkultur och klasskillnader

Denna trend ingår i temat “Från moderna till postmoderna individer”

• Utanförskap
• Nya klassklyftor
• Mångfaldens möjligheter

Mångkultur
Andelen människor med annan kulturell än den traditionellt svenska bakgrunden ökar. Allt fler instanser ser möjligheter med en multikulturell marknad, inte minst handeln då där finns andra konsumtionsmönster och vanor.

Klasskillnader
Under 1980-talet ökade inkomstskillnaderna. Samtidigt skedde en utjämning genom skatter och bidrag. Nettoinkomsternas fördelning förändrades därför inte i stort. Under början av 1990-talet växte inkomstskillnaderna mer, medan utjämningen genom skatter och bidrag minskade. Dessutom växte under hela perioden skillnaderna mellan mäns och kvinnors löner, mellan personer födda i Sverige och personer födda utanför Europa samt mellan högre tjänstemän och arbetare. En ökad ekonomisk polarisering i Sverige blev resultatet.

Klyftorna i samhället ökar mellan:

• Svenskar – Invandrare
• Höga chefer – Arbetare
• Har jobb – Har inte jobb
• Friska – Sjuka
• Högutbildade/hög kunskap – lågutbildade/låg kunskap
• Familjer – Ensamstående

Exempel

• All folkökning i Skåne mellan 2002 & 2007 var av utländsk bakgrund. Prognoser pekar på att utländsk bakgrund står för minst hälften av folkökningen fram till 2016
• Regeringen gör det mer lönsamt att arbeta och vara frisk och mindre lönsamt att vara arbetslös och sjuk
• Andelen som tjänar under 50% av medianinkomsten har fördubblats (2,5% till 5%) mellan 1991 och 2006

Drivkrafter

• En förhållandevis liberal flykting- och invandringspolitik
• Många utlandsfödda söker sig till områden med andra utlandsfödda, Malmö, Landskrona och Helsingborg. Skåne överrepresenterat i Sverige.
• Politiken ökar klyftorna, försämring av A-kassan, sänkt inkomstskatt (bara för yrkesverksamma) och sänkt fastighetsskatt
• Fler ensamstående
• Lågkonjunkturen kan öka klyftorna likt under 90-talet

Motkrafter/trender

• Stramare invandringspolitik

Konsekvenser

• Färre har råd eller lust att prenumerera på en morgontidning och människor med utländsk bakgrund har inte samma tradition att prenumerera
  • Gratis är sättet att nå svagare grupper
• Ökat efterfrågan på nischade medier. Mångfald saknas inom betald morgontidning vilket skapar trovärdighetsproblem (H)
• Massmedium är inte längre möjligt – mediaföretagen måste välja målgrupp (er) (H)
• Ökad nischning, individualisering, flera språk (M)

Bedömning av trendens framtid

Trenden befinner sig i kontinuerlig tillväxt

Referenser

SCB, Forskning & Framsteg