Är gratisläsande på nätet över?

I början av augusti gick Rupert Murdoch  ut med han tänker börja ta betalt för The Sun, The Times and Sky News på nätet.

Samtidigt utvecklar Google en tjänst riktad till medier som vill ta betalt för innehåll på nätet. Googles förslag handlar om  att vidareutveckla deras mikrobetalnintstjänst google checkout.

Relaterade länkar:

Murdoch vows to charge for all online content

Murdoch signals end of free news

Google Develops Plan To Save Newspapers From Google 

Google develops a micropayment platform – Open need not mean free

Ett exempel på företag som använt kundkritik på ett smart sätt är EA sports.

När EA sports lanserade sitt nya golfspel hade man en bugg i spelet; Tiger Woods kunde gå på vatten, då spelet inte kunde göra skillnad på utspelsplats. Efter att fått kritik från ett antal ilskna kunder gav man svar på tal, också på Youtube.

Här kan du läsa framtidningen ”Nu! Och sen?” som har producerats inom ramen för Omvärlds-och innovationsprojektet på HD, City Skåne och Sydsvenskan.

Det är en fantastisk vårdag i Malmö 2020. Oskar, 28, promenerar med lätta steg genom Pildamsparken på väg mot Banco Santander Arena (ja, den spanska storbanken köpte resterna av Swedbank och Folksam av svenska staten 2011). Det är derbydags och vissa saker kan tidens gång inte ändra på; Malmö FF tar emot Helsingborgs IF, det är som vanligt årets match och luften vibrerar av förväntan.

Inte bara av förväntan, förresten. Luften är full av information som Oskar plockar ned under tiden han strosar mot stadion – mobilen vibrerar nästan hela tiden. Men det är inte sms, nej det var länge sedan man slutade ”messa”. I Oskars värld handlar allt om nätverk, fasta och tillfälliga, som han kan komma åt från i princip vilken maskin som helst bara den har en koppling till ”molnet”.

Oskar bär just nu med sig 18 olika nätverk eller kanaler som han har direkt tillgång till – resten måste han söka upp. Hans nätverk för Släkten och Polarna är så gott som alltid igång, liksom MFF-kanalen. När han nu ser Stadions siluett avteckna sig mot den ljusblå himlen hör han den officiella arenakanalen kicka in i mobilen. Oskar har valt audioinställningen under tiden han kalasar på sin kebab (snabb fråga i nätet och en riktad annons avgjorde: ”falafeln inget vidare idag” och ”MFF-pris på kebaben!”).

Bara några ögonblick senare börjar de mer inofficiella och högst tillfälliga nätverken och kanalerna som har anknytning till matchen att ramla in. In flödar nu text, ljud, bilder och videoinslag med koppling till MFF. Vem producerar? Tja, det är inte alltid så lätt att hålla koll på, men vid ett sådant här tillfälle konkurrerar kompisarna med andra kompisar, medieföretag med kommersiella aktörer, MFF:s officiella kanaler med tillfälliga nätverk som hålls igång av entusiaster. Oskar postar själv några inlägg i ett par av nätverken och kickar vidare några kul videosnuttar ut i tre av sina nät.

När Oskar ett par timmar senare lämnar Stadion kollar han målen igen och diskuterar läget för MFF med Skånemedias Anja Gatu i hennes kanal. ”Jag har ju Anja Gatus och Niklas Orrenius kanaler eftersom jag tycker att de skriver bra om sådant jag är intresserad av”, förklarar Oskar. ”Men jag tänker inte på dem som journalister eller på att de jobbar för ett medieföretag. Hallå, alla är ju medieföretag nu för tiden!”

Oskar tänker inte så mycket på sådant längre, men informationsflödet i hela västvärlden bygger nu på kanaler och nätverk. Det började med vissa små stapplande steg 2008/2009 med tidningar och journalister som testade Facebook och Twitter. 2010 var den stora grejen så kallade ”backchannels”. Det var ett primitivt förstadie till det som komma skulle. Enskilda journalister engagerade sig direkt i samtal med sina läsare, oftast på någon mikroblogg och i egna bloggar. Om jobb de höll på med, om nyhetshändelser, om ämnen och annat. Finans- och tidningskrisen bidrog till att fler journalister av ren självbevarelsedrift började bygga upp sitt eget personliga varumärke. Och det fungerade!

2011/2012 hade hälften av de stora tidningarnas journalister skaffat sig ”egna kanaler” och en del av de mest framgångsrika hoppade av och startade eget. Med hjälp av rss-flöden, Youtube, Flickr och framför allt de sociala nätverken förvandlas de stora medievarumärkena till någon sorts hotell för de privata profilvarumärkena (journalisterna).

Men kolla, vad är det som brinner? Kraftig svart rök stiger upp mot himlen borta vid hamnen, i närheten av där Oskars lägenhet ligger. I samma sekund som Oskar börjar kolla sina nät och kanaler ramlar nyhetskanalen ”Brand i oljehamnen” in.

Eftersom Oskar bor i närheten av kanalens geopositionella kartpunkt, dvs oljehamnen, så han får en inbjudan. Han kan också tidigare ha visat att han är intresserad av lokala nyhetshändelser, eller befinna sig i närheten och får då inbjudan direkt. ”Men oftast när det händer något hinner någon annan i något av mina nät före skanemedia”, konstaterar Oskar.

”Vissa är ju helt otroliga på att fiska upp den första signalen om att något hänt och att sprida den. Jag fattar inte ur de kan ha så många nät med så mycket folk igång samtidigt!”

Oskar pratar om ”noder”. Nod är bland det hippaste du kan vara 2020, alltså en person med ovanligt många kontakter och som är fenomenal på att snabbt skyffla relevant information från ett nätverk till ett annat. På det sättet kan information snabbt färdas lång väg och spridas till många människor, varav de flesta inte känner till varandra. Noderna har hög status i sina nätverk och är guld för kommersiella aktörer. Många av dem lever på att skapa, hitta och distribuera innehåll i nätverken.

Oskar inser naturligtvis att det finns företag som vill komma i kontakt med honom, och han vet att en del av det han får i näten egentligen är reklam. ”Men det spelar inte så stor roll för mig. Kommer det bara från folk i mina nät som jag litar på är det OK.” Det är inte lätt att vara medieföretag eller annonsör i den här kaotiska och högst individualiserade miljön. Det lokala medieföretaget tidningen.com jobbar hårt med att samla ihop tillräckligt stora profilerade grupper för att de ska gå att sälja till annonsörer.

Oskar har faktiskt valt att ge tidningen.com tillgång till sin plattform, vilket alltså låter dem placera kommersiella budskap där, utvalda efter hur Oskars nätverk ser ut, vad han gör på sin plattform och vad han valt att inte blocka. ”Ja, vad då? Just nu får jag 500 kronor i månaden för att ta emot annonser som jag ändå tycker är rätt bra att få. Jag funderar faktiskt på att blocka av lite mer, men jag vet inte – det är inte värt pengarna om jag får en massa skit i näten.”

Men nu intresserar sig Oskar alltså mest för den nya kanalen från skanemedia, ”Brand i oljehamnen”. Det brukar nämligen bli så att den mesta och bästa informationen om vad som händer samlas upp i företagets stora nyhetskanaler. Oskar tycker att dirigenterna (de reportrar som håller i kanalerna) oftast gör ett rätt bra jobb med att samla in, rapportera, diskutera och svara på frågor från de som är i kanalen. Men ett ännu viktigare jobb gör kanske nätverksredaktören, som sliter med att göra kanalen känd i så många nätverk som möjligt, så snabbt som möjligt. Det jobbet är avgörande om kanalen ska bli den dominerande vid just den här händelsen och Oskar har hört att nätverksredaktörerna är de som tjänar bäst på tidningen.com.

Under tiden som Oskar läser om branden, tittar på några videosnuttar som andra användare lagt in och kollar läget (inne i kanalen ”Oljebrand”, naturligtvis) med en kompis som är vid olycksplatsen dyker kanalen ”Figueiredo-for-president” upp i skärmen. Oskar blir inte förvånad – han prenumererar på aktiva MFF-kanaler och får ofta tillgång till tillfälliga kanaler med MFF-anknytning.

Brassens matchning av laget han sedan två år tillbaka tränar imponerade storligen på några fans, som drog igång kanalen strax efter segermatchen mot ärkefiendena från Helsingborg.

”Hehe, typiskt de där två galningarna”, tänker Oskar, ”hela tiden drar de igång kanaler, den ena konstigare än den andra.” De flesta kanalförsök blir visserligen inget eller dör ut rätt snabbt, men bland hittar entusiasterna rätt, deras kanaler blir med hjälp av användarna succéer, håller lite längre och ger skaparna cred och höjd status. ”Vad annorlunda det har blivit, egentligen”, reflekterar Oskar, ”förr skulle man tydligen hålla det man kunde och visste för sig själv. Idag är det ju precis tvärt om; vill du bli hjälte ska du dela med dig – av allt, alltid!”

Så här ser världen ut:

• Medielandskapet är fragmenterat, oöverskådligt och med många aktörer.
• Många små sociala nätverk utgör grunden för kommunikation, mediaförmedling och marknadsföring.
• ”Alla” kan vara innehållsproducenter.
• Att dela med sig i sina näterk är centralt.
• Medieföretagens uppdrag är att skapa kanaler för stora nyhetshändelser, evenemang, teman, aktuella frågor, etc för att skapa samtal och innehåll kring dessa.
• Medierna tillhandahåller en plattform, kanaliserar och deltar i dialogen, bygger enskilda journalisters profilvarumärken och kanaler.
• Specialisering och nischning inom medier.
• Papperstidningen överlever inte som massmedium.
• Gratistidning?
• Tekniken rusar på!
• Världen är ett Klondyke för tekniknördar och -företag.
• Massor av aktörer erbjuder en massa olika och likartade tjänster för kommunikation.
• Beteendet bort från sändare-mottagare till ständigt flödande kommunikation i nätverk går snabbt!
• Upphovsrätten är död.
• Geopositionering används mycket.
• Det är svårt att nå ut med traditionell marknadföring till ”alla”.
• Marknadsföringen är målgrupps- och till och med individstyrd.
• Marknadsföring i sociala medier kräver acceptans från konsumenten.
• Framgångsrika företag visar äkta engagemang, engagerar sig i dialogen med konsumenterna och skapar sig status i nätverken.
• Viral marknadsföring växer
• Människor vill vara unika och speciella.
• Viljan att kommunicera och dela med sig är stark.
• Man litar mest på sitt nätverk (sin ”tribe”).
• Mediemakten flyttar till individerna och nätverken – dagens ”bloggbävning” bara början.
• Transparens och ärlighet viktiga egenskaper.
• Hjältarna är de som kan mycket, men framför allt delar med sig av allt!

Intervju med Anna Serner, vd Medieutgivarna, som läggs ner vid årsskiftet 2020/2021.

Varför lägger ni ner organisationen Medieutgivarna?
– När jag började hette vi Tidningsutgivarna, TU, och bestod av 270 medlemsföretag. När årsmötet tog beslutet att lägga ner hade vi 2 470 företag i organisationen. Skälet är helt enkelt att företagen konkurrerar för mycket med varandra och har för olika syn på verksamheten.

Kommer organisationen att återuppstå i någon form?
– Ja, de elva dagstidningar som fortfarande ger ut pappersupplagor kommer att återuppstå under det gamla namnet TU. De kommer att fortsätta att ge ut mycket nischade produkter, främst riktade till högutbildade i åldersgruppen 55+. Men egentligen är det fel att kalla dem för dagstidningar. Det är bara DN och Svenskan som kommer ut varje dag, de andra är ju två- eller tredagarstidningar.

Vad är det viktigaste som hänt i branschen under din tid som vd?
– Främst att det idag finns så otroligt många aktörer. Och att konkurrensen är så stenhård. Men trots detta är lönsamheten mycket god i branschen.

Hur kan lönsamheten vara så god när konkurrensen är så hård?
– En viktigt skäl till detta är betaltrenden. För tio år sedan var alla helt övertygade om att allt skulle vara gratis. Så blev det inte. I dag får du betala för allt som inte är allmängods. Sista gratistidningen lades ner 2014. Gratis innehåll på nätet finns förstås fortfarande, men den betalningsvilja som redan i början av 2000-talet fanns i mobilen dröjer sig kvar än idag, när webben till största delen är just mobil.

– Ett annat skäl är att stora koncerner som Bonniers, Schibsted och Stampen styckats upp i ett antal mindre företag. Snabb rörlighet ger helt enkelt bättre resultat än stordrift.

Har konsumenternas beteende ändrats mycket?
– Definitivt. Personalisering är vad som gäller nu. Det är nästan konstigt att tänka sig att det fanns TV-tablåer fram till för bara några år sedan. I dag är det bara direktsända evenemang i en tablå. Resten plockar konsumenten ihop själv, eller väljer skräddarsydda paket utifrån intresse. Konsumentvaruföretagen har ju också anpassat sig och talar nu för tiden ofta direkt med konsumenten, utan att ta omvägen över annonser i ”medier”.

– En annan stor förändring är ju att mobilen har blivit den främsta bäraren av Internet. På ett sätt är utvecklingen där att jämföra med den för TV – 80 procent av användarna har helt personaliserat vad man vill ha i mobilen när det gäller såväl information som reklam.

För tio år sedan såg du och många andra Google som det stora hotet. Nu blev det inte så. Vad hände egentligen?
– Ett av Googles mål var att ta den lokala sökordsmarknaden, främst i mobilen. Ett antal medieföretag insåg detta och gjorde stora satsningar på bland annat positionsbaserade tjänster i mobilen på sina lokala marknader. Men Google är fortfarande starkt, framför allt i Stockholmsområdet.

– Just satsningar på teknikutveckling blev avgörande. Traditionella medieföretag som hade muskler kvar efter den stora krisen 2008-2012, telekombolag och internetleverantörer byggde alla i mitten på 10-talet samman en infrastruktur som gjorde det möjligt med personaliserad annonsering och satte ett starkt fokus på mobilitet. De nya möjligheterna gjorde det sedan möjligt för fler publicister att nå många människor och samtidigt få betalt för sitt jobb, både från de utvecklade lokala annonsplattformarna och direkt från läsaren eller användaren.

Du har också jobbat mycket med reklam och marknadsföring. Hur ser du på utvecklingen där?
– Det finns en utbredd reklamtrötthet bland konsumenterna. Man vill bara ha det som känns relevant. De som lyckats, t ex ICA, jobbar mycket med personaliserade erbjudanden, på kundens villkor. Det görs oerhört mycket mer jobb nu för att vaska fram rätt mottagare till en annonsörs budskap. De byråer som specialiserat sig på att mecka fram precis rätt målgrupp åt annonsörerna har mycket att göra.

Vad skall du göra efter tiden på Medieutgivarna?
– Jag flyttar från Sverige nu, till ett nytt jobb i Kairo, informationschef på Läkare utan gränser. Är ärligt talat lite trött på samhällsutvecklingen här. Alla tänker bara på sig själva, framför allt de som är födda på 70- och 80-talet.

- Jag kommer också att ägna mig åt min främsta hobby – segling. Jag och maken har planerat en långsegling till Mexiko tillsammans med bekanta i Frankrike från vårt seglingscommunity. Du kan gärna följa vår resa på virtuallife.se/annaserner – där vi direktsänder från vår resa.

Så här ser världen ut:

• Konsumenten skräddarsyr, men väljer bland färdig-paketerade innehåll.
• Fragmenterad / individuell kommunikation
• Nischmedia, Skräddarsydda tjänster
• Superlokal info / här och nu
• On-demand.
• Många små specialister/experter fungerar som innehållsproducenter
• Många paketerare och aggregatörer.
• Oöverskådlig mediemarknad med många aktörer
• Kompetens:Specialister, egenföretagare/publisher
• Journalistik: Professionalisering, fördjupning
• Möjlighet till målgruppsselektering- Kräver stor kunskap om individer, intressen och beteenden. Kuanddatabaser.
• Medieinvesteringar – delas mellan många nischmedier
• Konsumenterna betalar för innehåll som är relevant och värdefulltMan förkovrar sig inom intresseområden. Vill framstå som unika och individuella, men inom ramen för det accepterade och konventionella. Resulterar i sämre allmänbildning.
• Egoism – vill ej delta/dela med sig (ej transparent).
• Tidspressad/vill spara tid.
• Familjen viktig – cocooning.
• Krav från konsumenter: Fakta. Tester. Individanpassat.
• Nej tack reklam, men kan acceptera mkt reklam om relevant.
• Jag får min info i rätt tid och på rätt plats och i vald device. On demand.
• Mobilen:Tar emot och hämtar skräddarsydd info (inkl. reklam) i rätt tid, på rätt plats
• Hur ser dessa unga vuxna på världen, vilka förväntningar har de? De är bekväma, vana att få som de vill, ställer krav, drag av egoism etc
• Dagstidningen i dagens form (fast mer slimmad och kanske inte 7-dgrs) har en trogen målgrupp 50+ utan direkt nytillskott.
• Egoism, avsaknad av gemensamt samtal, fragmentiserad/individuell kommunikation i stället för masskommunikation.
• Gratis är inte det som gäller utan snarare fokus på pengar och intäkter.

Forskningsprojektet
”Mediala tidsbilder 2020”
Etnologiska institutionen och Folklivsarkivet vid Lunds Universitet, våren 2020.

Bakgrund till studien

Våren 2009 meddelade Schibsted att man lägger ned Sesam.

2011 köpte Google Eniro och blir i ett slag en seriös medtävlare till de lokala mediehusen om de lokala annonspengarna.
 

2012 drog en ny fusionsvåg över de svenska medieföretagen. Drivkrafterna var ett akut behov av att minska kostnadsmassan, samtidigt som internetverksamheten krävde stora investeringar.

2013 meddelade överraskande Schibstedt, Bonnier och Stampen att man lanserar en gemensam annonstjänst på internet, som tekniskt bygger på den nedlagda Sesam-plattformen och den annonsplattform som Stampengruppen genom Mkt Media förgäves försökt få igång på sina tidningssajter. Man erbjöd alla mediesajter i Sverige som ville att ansluta sig, vilket huvuddelen omgående gjorde.

2014 kom den äntligen, ”iPoden för nyheter”, en cool flexibel läsplatta från Apple. Nyckeln till framgång för medieföretagen var att man lyckades utveckla ett format på nätet som gjorde det svårare att kopiera text, bilder och video, och se till att kunderna bara kunde komma åt materialet via ”godkända” skärmar.

Jämför gärna med hur Apple lyckades med iPoden och iTunes Music Store – lås in och ta betalt. När nya bärare av information dök upp, som digitalt papper, anpassades den traditionella tidningsprodukten till dessa. Fler och fler medieföretag bestämde sig från början för att ta betalt i de nya kanalerna.

2017 skedde en strategisk affär där Google retirerade tillbaka till sök. Mot att få indexera och sköta söket på samtliga mediesajter lät Google de traditionella medierna ta hand om Eniro och lämnade helt försöken att komma in med sin riktade annonsering på mediernas sajter.

De etablerade mediehusen är fortfarande maktfaktorer i Sverige. Det finns naturligtvis också en enorm flora av privata bloggar, företagsbloggar och -hemsidor, e-handelssidor, mm. I mitten av 2010-talet började dock en viss informationströtthet märkas hos publiken. Många konsumenter ledsnade på att ständigt vara uppkopplade, att hela tiden leta efter den relevanta informationen och dessutom över kravet på att själv vara med och kommentera, uppdatera sin status i Facebook, mm. Urval och paketering, tidningarnas urgamla kärnverksamhet, är alltså även 2020 en efterfrågad tjänst som kunder är villiga att betala för.

Ipred-lagen och domarna mot Pirate Bay och några av dess efterföljare diskuterades livligt runt decennieskiftet 2010. I efterhand är det tydligt att de fick effekt; nästan alla illegala fildelningssajer stängde och respekten för upphovsrätten på nätet stärktes. Det är inte bara hotet om rättsliga åtgärder som avhåller den stora massan från illegal kopiering och spridning av upphovsrättsskyddat material; de flesta vill trots allt inte bryta mot lagen. De stora film-, musik-, tv- och mediebolagen började erbjuda vettiga betaltjänster för sitt digitala material. Men tillbaka till den betalningsvilja som rådde på 1900-talet kommer vi aldrig mer. Det finns trots allt mängder av gratis information, underhållning och tjänster på nätet. Långt ifrån alla tycker att filtrering och paketering är värt att betala för, utan sätter ihop sina egna ”medier”.

Fältrapport nr 7.

”Nedslag – en dag i familjen Skånelands liv”.
av Ville Vessla, doktorand

Måndag morgon
Malin (kvinna, 37 år) och Kalle (man, 39) startar en ny vecka ungefär som vanligt i sitt stora radhus i Rydebäck utanför Helsingborg. Upp 06.00, väcka barnen (Lisa, 9 och Claes Christian, 11) och snabb frukost i det stora kombinerade vardagsrummet/köket/hallen. Barnen lämnar hemmet kl 07.45 och cyklar till den närbelägna skolan. På den stora familjeskärmen i rummet kan föräldrarna se att de är på rätt väg och att inget händer dem. Halvvägs får Kalle dock säga till på skarpen att de inte får cykla och kolla kompisarnas skärmkonton samtidigt. Framför allt Claes Christian blir sur, men hans föräldrar har bestämt sig för att köra simultant på hans skärm åtminstone tills han fyller 13.

Kalle och Malin dröjer sig kvar en stund i det lugn som nu råder i det stora rummet med utsikt över Sundet. Medan Kalle njuter av sin morgontidning (som i dag ägnar sig nästan uteslutande åt hur den stora danska invasionen av inflyttade förändrar Skåne) kollar Malin upp läget den digitala vägen. Alla i familjen har en personlig skärm, men Malin är den som är mest uppdaterad och har svårast att hålla sig ifrån den.

08.30 tar Malin cykeln till stationen och tåget till Helsingborg, hela tiden med ett öga på sin skärm. Kalle jobbar hemma under förmiddagen och har ett möte i Landskrona efter lunch. Han hade tänkt ta bilen, men blev påmind om ett stort vägarbete genom en annons i tidningen och promenerar i stället bort till Öresundståget.

Kalle: ”Jag gillar att gå igenom tidningen när ungarna gett sig iväg till skolan – det kallar jag quality time! Jag vet att många slutat prenumerera för att de har för dåligt med tid att läsa, eller för att de föredrar de digitala versionerna, men jag är beredd att betala lite extra för att få tidningen hem. Det känns på något sätt som om tidningen ska finnas där på morgonen, det är en vana som jag inte vill bryta.”

Malin: ”Ja, men det underlättar ju att du kan åka senare till jobbet så ofta också! Om du bara frågar mig skulle vi klara oss utan tidningen – jag hinner sällan läsa den på morgonen. Fast den har ju blivit betydligt bättre på senare år, det måste jag erkänna.
Smartare, roligare, mer överraskande och snyggare. Sedan de slutade skriva en massa om vad som hände igår är tidningen inte lika förutsägbar och tråkig längre. ”

Tisdag eftermiddag/kväll
Tisdag kväll är handbollskväll. Mamma Malin och hennes dotter Lisa tar tåget in till Helsingborg och promenerar sedan till Sportskomplex uppe vid Olympia. Lisa spelar i det mest lovande av Finax OV:s flicklag och tränar mycket och gärna – men på tisdagar är det alltså match. Lisa älskar handboll och Malin är en entusiastik handbollsmamma.

Vinst för Finax och alla är nöjda och glada. Pappa Kalle har hejat på från sin skärm från ett tråkigt konferensrum i Landskrona, där han av oklar anledning blivit kvar.

Malin: ”Jag och ett par av de andra föräldrarna i laget brukar turas om att lägga upp bilder, ljudfiler och videosnuttar från träningar och matcher på skanesporten.se:s community för ungdomsidrott.”

Kalle: ”Det är kul att den möjligheten finns och ungarna älskar att kunna visa andra vad de gjort på träningen eller matchen, eller när det bara latjar efter skolan. Roligast vore ju om journalisterna på tidningen också var lite intresserade av sådana här vanliga saker, men jag fattar ju att de inte kan lägga sin tid på det. Så många är det ju trots allt inte som jobbar med papperstidningen längre.”

Torsdag förmiddag
Det är Malins tur att helgshoppa och planeringen inför detta ser hon till att genomföra denna torsdag förmiddag, då hon jobbar hemma. Önskemålen från familjens medlemmar sammanställs i den digitala inköpslistan och körs dessutom genom köksdatorn, som lägger till sådant som börjar ta slut och föreslår sådant som det är extrapris på. Malin gör en extra matchning mot tidningens annonser (något ska man ju ha för att man är prenumerant!) och får upp en rad nya erbjudanden som hon väljer bland.

Detta med exklusiva annonser bara för de betalande kunderna är en del i medieföretagens sätt att öka värdet av en prenumeration. I själva verket prenumererar familjen på ett helt litet paket med papperstidnimg (flexibelt antal dagar), färdigförpackad information på nätet, exklusiva annonser, events och en hel rad specialerbjudanden.

Malin: ”Shoppa kan vara antingen jättekul eller vansinnigt tråkigt. Att handla riktigt billigt är en mardröm eftersom du måste köra hem allt själv och de butikerna har nästan ingen personal och är skittråkiga. Alla som har råd ser till att få bas- och bulkvaror hemkörda till dörren, så att det kan koncentrera sig på att handla det roliga i specialbutiker på nätet eller på stan. Det här har ju Ica fattat och har alla sorters butiker för alla sorters kunder. Först tyckte jag att det var lite läskigt att ge Ica kontrollen över min egen kyl, men nu tycker jag att det är kanon. Bra recept och trevliga matreportage gör de också!”

Torsdag kväll
Kalle dricker öl med kompisarna efter jobbet. Inget digitalt eller analogt medie inblandat.

Kalle: ”Den kvällen längtar man till hela veckan!”

Fredag kväll
Som normen föreskriver är det fredagsmys på fredag kväll. Malin exellerar i köket och inhöstar välförtjänt beröm för såväl entrecote som köttbullar. I Uddevalla sitter farmor Julia och farfar Linus och försöker hänga med i samtalet runt bordet. Det är uppkopplade på familjeskärmen, precis som de brukar vara då och då. Claes Christian försöker vid matbordet i smyg hålla kontakten med sina kompisar, men pappa kommer på honom och tar ifrån honom skärmen.

Sedan blir det soffmys och stora skärmen. Lisa och Claes Christian har fått sätta ihop 45 minuter var, som familjen tittar på innan det är sängdags för de små. De stora slötittar lite på ett par filmer, men fastnar inte riktigt i någon.

Söndag
Lördagen var hysteriskt full med aktiviteter som vanligt, men söndagen går i ett något lugnare tempo. Match borta för Lisa, men bara i Lund så det är ingen resa att tala om.

Framåt lunchtid hinner familjen med en utflykt till stranden, sedan är det alltså match, lite jobb, lite vila, lite leka med kompisarna och lite annat pyssel.

Kalle: ”Är det någon dag jag vill ha ett par timmar på morgonen så är det på söndagen. Och då ska det vara med en termos kaffe och söndagstidningen – tjock som en telefonkatalog och med massor att läsa! De andra vill hellre ut och hitta på något och de kollar ju ändå vad som är på gång på sina egna skärmar.

Så här ser världen ut:

• Massmedia 2.0
• Stora varumärken regerar
• Multinationella företag allt mäktigare
• Få stora ”fyrtorn”
• Fortsatt starka lokala monopol
• Få innehållsproducenter och aggregatörer av innehåll
• Mediehusen producerar, paketerar och distribuerar i alla kanaler
• Möjligt ta betalat för digitalt innehåll
• Upphovsrätten står stark
• Finansiering både via annonsering och abonnemang
• Annonsering selekterad efter målgrupper och intresse
• Filtrering, paketering och guidning efterfrågas
• Serverat och färdigt, tillbakalutat och bekvämt
• Tv och film on demand

Mediestrategen på byrån LoCo Media United lutar sig tillbaka i kontorsstolen och lägger händerna bakom huvudet. Hur det gick till när de gamla medierna blev en del av internet på riktigt? Svår fråga, man vill ju få det rätt när de förtjusande studenterna från Medieuniversitetet i Köpenhamn nu sökt upp just honom för en pratstund, denna regniga måndag 2020, tänker han och tar sats.

”Mja, om man ska peka ut en enskild händelse som puttade tidningsföretagen över kanten och in i utvecklingen skulle jag säga Googles köp av Eniro hösten 2010, mitt under den värsta tidningskrisen vi sett – det skrämde verkligen skiten ur de svenska tidingsdirektörerna!”

Strategen sveper ut med den något knubbiga handen och öppnar upp en ny yta på den stora skärmen bakom sig. ”Jag ska skissa det hela för er, alltså som jag ser det”, säger han:

2011: Den illegala fildelningen är på uppgång igen. Trots ett antal stora fildelarmål får man inte stopp på tekniknördarnas uppfinningsrikedom och kan inte tygla vanliga människors vilja att dela med sig av sådant de gillar. Ipred-lagen används flitigt till en början, men det visar sig svårt att lagföra andra än enskilda ungdomar som fildelat mest för eget bruk. Som vanligt ligger tekniken ett par steg före lagstiftaren och 2012 kommer bit torrent-teknikens efterföljare, där innehållet över huvudtaget aldrig ligger lagrat någonstans, utan seglar omkring i ”molnet”.

2009-2013: När tidningsdöden svepte fram över USA tuffade det slimmade bloggnätverket The Huffington Post på, med allt sitt innehåll och sina små kostnader. Sajten tycktes erbjuda en modell för hur journalistik på nätet skulle kunna se ut: få fast anställda skribenter, många andra innehållsleverantörer, men ändå en plattform med en tydlig struktur, som förpackar sitt innehåll väl och garanterar någon sorts trovärdighet.Finansierat genom annonser.

”I Sverige var läget för medierna inte lika illa från början och de hade lite mer tid på sig att ställa om. Men jag skulle nog ändå vilja säga att krisen i början av 10-talet snabbade på utvecklingen”, säger mediestrategen.

”Ett antal mediehus började förändra papperstidningen på allvar och slag i slag kom helgprenumerationer, möjligheten att bara få tidningen de dagar man ville, och lokala tidningar slutade helt med sånt som in- och utrikes och riksfeature och fokuserade äntligen på det som de var bäst på; det lokala.”

”Sedan var det ju rätt så smart att börja digitalisera alla gamla tidningar sedan 1800-kallt och göra texter och bilder sökbara i databasen. Så skaffade de gamla medierna sig ett försteg på nätet, eftersom de i ett slag kunde erbjuda mycket större databaser, mycket mer lokalt innehåll som kunde indexeras. Och så släpptes läsarna och besökarna in på allvar med sitt innehåll.”

2014: Efter UGC (User Generated Content) kom CGC (Coorporation Generated Content). 2014 blev det möjligt för företag och organisationer att utan kostnad börja lämna innehåll på sajten.

”Ur ett kommersiellt perspektiv handlar det bara om att fylla på med så mycket sökbart innehåll som möjligt, vilket driver mer trafik, vilket ger fler möjliga exponeringstillfällen för annonser.”

2015: De traditionella medieföretagen började i rask takt köpa upp alla sajter de kunde hitta och som de hade råd med och försökte få till samarbeten med andra.

”Man insåg ju att man egentligen inte behövde ha kontroll över själva innehållet, utan grejen var att hitta mer trafik och implementera ett annonssystem som kunde ”följa” besökaren, lära sig mer om dennes intressen och vanor, och sedan presentera relevanta annonsbudskap. Det här ledde till att man kunde ta bättre betalt per visad annons.”

2016: Upphovsrättslagstiftningen bryter i praktiken samman. Och det har inte bara med teknik och lagstiftning att göra. Vid det laget har de flesta medieföretag redan släppt kontrollen över allt sitt material och lägger i stället krutet på att optimera plattformarna och annonssystemen tekniskt, och på att suga åt sig så mycket innehåll som möjligt.

”När större delen av det som publiceras på plattformarna är skapat av någon annan än de anställda blir det affärsmässigt omöjligt för företagen att försöka hindra andra från att dela med sig av tidningens material.”

2016: Parallellt med uppbyggnaden av egna plattformar och annonssystem för intelligent annonsering inleder de svenska medieföretagen samarbete med Google och Facebook, som befinner sig högst upp i den digitala näringskjedan, på global nivå.

”Giganterna är Facebook och Google, men det vet ni ju redan”, nickar strategen till studenterna och deras videoinspelare. ”De har på sitt håll och i en helt annan skala köpt upp eller inlett samarbete med en mängd andra sajter och nätverk. Internet är fortfarande stökigt 2016, men Google börjar få ordning på innehållet (och annonserna) och Facebook på människorna.”
Vad kunde stoppat det här? vågar en av studenterna fråga.

”Storebror ser dig-syndromet. Integritetsdebatten var rätt kraftig, men har klingat av. Fördelarna med att låta till exempel Google och Facebook kartlägga dig överväger för de allra flesta. Det är till exempel självklart för de flesta att de inte utsätts för annonsbudskap som de rimligen inte är intresserade av. Annonsbudskapen har kommit att jämställas mer och mer med redaktionell information, på det sättet att de måste vara relevanta och bygga på en respekt för vad mottagaren faktiskt vill ha.”

2017: Facebook har blivit det universella identifierings- och inloggningssystemet. Det är bekvämt att ha med sig sitt Facebook-konto, och folk säger inte längre att de ”är på Facebook”, utan pratar om ”min Facebook” och menar då den profil, identitet, som de antar på internet.

”Med ett Facebook Secure-konto kan du enkelt och utan att logga in eller uppge kreditkortsnummer, handla direkt i en mängd butiker på nätet. 2018 kunde den som ville för första gången deklarera direkt på sitt Facebook Secure-konto, det kommer ni ihåg, va?”

2020: tidningen.com är inte så mycket en publicistisk produkt som en lokal plattform för innehåll.

”Plattformen som medie, om man så vill,”säger vår strateg, nöjd med formuleringen. ”Det publicerade innehållet under ett vanligt dygn består av ungefär en tredjedel egenproducerat redaktionellt material (text, bilder, rörlig grafik, webb-tv, olika interaktiva tjänster), en tredjedel läsarmedverkan och en tredjedel som kommer från andra producenter, ofta företag eller organisationer. Alla samarbetar med alla och alla publicerar sig överallt. Gränserna mellan medier, kommersiella aktörer och konsumenter/läsare är suddiga, ibland helt omöjliga att hitta. För att kunna kapitalisera på redaktionellt material som flyttas till andra plattformar har vi (och andra stora aktörer på nätet) utvecklat nya annonsformat som lever inne i texter, bilder och videosnuttar.”

”Det är en jävla röra på många sätt”, pustar mediestrategen. ”Det är samarbeten och konkurrens på samma gång, och annonspaketen – om man nu kan tala om paket – förändras hela tiden. En vanlig annonsör vet inte längre exakt vad det är han köper, utan beställer allt oftare en leverans.”

Vad då leverans?
”Ja, alltså, alla vill ju ha garanterade och mätbara resultat. Så en leverans kan vara ett visst antal besökare till e-butiken, ett visst antal sålda bilar eller ett visst antal registreringar. Hittills har ett antal medieföretag lyckats hålla greppet om annonspengarna – just därför att man samarbetar med varandra och många andra – men det är jobbigt och dyrt att hålla tempot uppe i det teknikrace som råder. Plattformen och annonssystemet måste hållas upp to date om man ska kunna konkurrera. Dessutom är det jobbigare att få till ett vettigt samarbetsavtal med de stora giganterna om du är en liten spelare i lilla Sverige.”

”Och det var ju några stycken tidningsägare som satsade på att fortsätta göra traditionell tidning där för tio år sedan, må så vara på nätet. Det gick ju inte så bra när sådana som jag fick annonsörerna att kräva mätbarhet och resultat! I den här världen krävs det volymer – massor av innehåll och massor av relevanta besökare och läsare.

Mycket mer material än en slimmad tidningsredaktion kan åstadkomma. Och man måste släppa greppet om sitt material för att det ska kunna nå sin fulla potential. Det har nog varit det svåraste för de gamla i branschen att acceptera; att man inte äger saker längre; inte innehållet, inte distributionen.”

Den betalda tidningen finns kvar, men är en nischprodukt för de få som vill betala för den lyxen. Här gäller design, smart paketering och fokusering. Tidningen är en statusmarkör, som man gärna låter ligga framme på soffbordet. Man kan få den på papper, på digitalt papper eller vilket annat format som helst.

”Ja, innan vi slutar”, hojtar strategen, som nu kommit upp i varv ordentligt, och viftar med sin lilla handhållna skärm. ”När nätet på allvar flyttade in i den här gynnade det lokala aktörer med förstahandskontakt med de lokala annonsörerna. Då blev nämligen den geografiska dimensionen ännu viktigare än tidigare. Sedan 2017 sorterar annonssystemet inte bara på användarens näthistorik, personliga profil och intressen, utan också på hans geografiska placering. Detta har vässat pricksäkerheten åt annonsörerna ytterligare – och vi tjänar ännu mera pengar!”

Så här ser världen ut:

• Tillsammans
• Dela med sig
• Plattformen som media
• De stora sociala nätverken är viktiga för konsumenter, annonsörer och media
• Användarna står för mycket av innehållet
• Journalisterna är sina varumärken
• Media tillhandahåller tekniska lösningar, initierar debatt, leder samtal
• Upphovsrätten är död
• Varumärken viktiga
• Annonsfinansiering
• Beteendestyrd annonsering
• Samarbete och öppenhet är viktigt i samhället
• Ideella organisationer får ett lyft
• Geopositionering är stort
• Marknadsföring är värdebaserad
• Företag som är äkta är vinnarna

Se intervjun här!

In this article, we are going to take a little tour through the history of information, or more specifically, where to focus your efforts if you want get in touch with other people. It is a really exciting time, because we are currently in the middle of the most drastic change since the invention of the newspaper.

Läs hela posten här!

Konsumenterna strävar efter att utvecklas och bli en bättre version av sig själva.  Denna utveckling kommer leda till ett mer kontrastrikt samhälle med många nya utmaningar inte minst för marknadsförare och mediaaktörer. Man måste hitta nya sätt att ”skära” kunderna och öka konsumentkunskapen. Marknadsförarna har större behov av att använda kvalitativa analysmetoder som etnografi och deltagande observationer som ger ökad förståelse för kundens olika sammanhang.

Det är måndag morgon. Dags att ta på klackarna och läppstiftet igen. Helgens jordfräs är långt från verkligheten på kontoret. Måste komma ihåg att köpa ny nagelborste, det duger inte med svarta ränder längs nagelbanden på styrelsemötet på torsdag.

Undrar förresten varför sms:et om att Bron var stängd inte kom fram i går kväll. Extremt irriterande att behöva köra upp om Helsingborg för att hämta dottern på stationen efter en hel dag i trädgården. Måste kolla uppdateringarna. Och höra med Anna som börjat jobba i Danmark hur ofta sånt händer egentligen. Man är ju helt beroende av att tågen funkar när barnen ska fram och tillbaka till kompisar i hela regionen.

Det skall bli skönt när man äntligen kan ge sig ut på vägarna med motorcykelgänget igen. Minns förra sommaren då vi skrämde slag på två Latte-morsor vid en glasskiosk. De trodde nog att vi var ett riktigt MC-gäng. Sambons nya Anti-Nazihjälm gjorde nog sitt till. Tänk vad två revisorer, en jurist och tre lärare kan ge för intryck när de dundrar fram på sina motorcyklar

Undrar förresten om vinet från Stellenbosch kommit? Hemmalivs lovade ju så stiligt på sin hemsida att de aviserar när flaskorna anlänt till Sverige men det börjar dra ut på tiden. Känns näst intill omöjligt att nyttja Systembolagstes tjänster när man vant sig vid direktimport. Tur jag hittade rätt grupp på facebook så snabbt. Det är inte så himla enkelt att hitta folk med helt rätt vinsmak direkt…

Det gamla samhället byggde mycket på traditioner och kulturella koder. Alla hade en plats och förväntades hålla sig till den.

Den postmoderna människan är präglad av ett samhälle i upplösning, där friheten att skapa sin egen verklighet är stor och där vi är lämnade att skapa vår identitet själva, oberoende av ursprung, lokalitet eller historia. Vårt ”identitetsprojekt” blir centralt för vår konsumtion. De kommersiella signalernas betydelse ökar när tradition och ställning inte längre väger lika tungt i statusjakten. Artefakterna eller våra prylar blir betydelsefulla markörer som signalerar vilka grupper vi vill tillhöra.

Den ökade mentala och fysiska rörligheten som allt fler lever i på jobbet och privat gör oss duktiga på ständiga ”situationsbyten” och vi roar oss i högre grad genom stilmatchning av kläder och beteenden mot olika situationer och grupper. Vi experimenterar och leker medvetet med olika roller och identiteter och vi zappar allt oftare och snabbare mellan dessa. Förmågan att vara flexibel har gjort oss till divider (dvs många olika individer/roller) i stället för individer. Många, inte minst unga vuxna och yngre har också lärt sig att utveckla parallella virtuella identiteter i ett växande antal communities och nätverk. Vi är överallt och ingenstans, här och nu och ständigt långt borta.

Den postmoderna människan trivs när den vistas i riktigt urbana miljöer, för där får mångfalden och kreativiteten luft och identiteter och livsstilar fritt spelutrymme. Här är utbudet så stort att var och en har möjlighet att tillfredsställa sin personliga preferenser och sätta sin personliga prägel på allt fler varor och tjänster.

Nyckelbegrepp för temat

• Urbanisering och stortadslivsföring
• Från fasta till individuellt valda strukturer och kultur
• Från materiell fasthet till mental flexibilitet
• Från auktoritärt till demokratiskt & mångfacetterat

Trend 18. Urbanisering – Skåne växer dubbelt

Urbaniseringen är drivkraften bakom många av de trender vi ser inom konsumentbeteenden och marknadsföring. Det urbana är också den dimension som allt fler regioner strävar efter att skapa för att locka den så kallat kreativa klassen. I Sverige fortsätter urbaniseringen att utvecklas och leder till att storstadsregionen Skåne fortsätter att växa mer än genomsnittet befolkningsmässigt. Inom Skåne ökar pendlingen och var man bor eller jobbar spelar allt mindre roll.

Trend 17. Fler livsstilar och identiteter bejakas

Vi lägger allt större fokus på att särskilja oss från andra, odla våra egna intressen och stilar oavsett det sociala sammanhang vi lever i. På samma gång experimenterar vi mer med vår identitet och ju fler sammanhang vi finns i desto fler identiteter utvecklar vi. Som människor har vi blivit allt bättre på att anpassa oss och röra oss mellan de grupper som vi väljer att tillhöra

Man kan tydligt se att globala varumärken och livsstilar genom medias försorg och förstärkning driver på en framväxt av globala konsumtionsstammar. Dessa har en tendens att spänna över globen men bli allt smalare nischade. Samma person kan vara VD, Latte-morsa boendes på Ven, seglare och biker och anpassa sig efter de olika identiteter, uttryckssätt och ”stamregler” som finns i de olika sammanhangen.

Trend 5.  Me-making (Me-tailing & Me-branding)

Vi vill vara så individuella som möjligt i våra val och marknaden för masskräddarsydda varor och tjänster ökar (Me-tailing). Konsumenterna blir allt aktivare i att designa och anpassa produkter och tjänster efter sina egna behov och krav. Det som man själv har varit med om att utforma blir mer värt (ökat självförverkligande).

”I wikinomin är det användarna som producerar och investerar sin kunskap och tid.  De är prosumenter (producerande konsumenter) eller anvesterare (användande investerare).”

Utvecklingen har gått från prylar till tjänster till upplevelser. Nu ser vi också ett allt större fokus på Me-making. Vi är inte längre nöjda med upplevelser i form av yttre intryck som främsta mål med vår konsumtion. Nu vill vi utvecklas själva. Vi vill bli en bättre version av oss själva. Vi strävar efter att skapa ett bättre jag. En bättre fotbollsspelare, partyminglare, vinkännare, skribent eller konsument.

Trend 21. Åldrande konsumenter med nya vanor

Befolkningen över 65 ökar stadigt. Framför allt de yngre pensionärerna har ett stort uppsving de närmsta åren. De största årskullarna går i pension under de närmsta tre åren därefter fortsätter pensionärerna att stadigt bli fler och fler. På sikt blir också 75+ en växande grupp i befolkningen. De nya gamla lever dock i många fall ett liv som mer liknar dagens tonåringar, de reser mer, utbildar sig, gifter sig igen eller lever som singlar i högre utsträckning än tidigare generationer pensionärer. Många drömmer om att få en andra vår, så länge hälsan räcker till. Möjligen är förväntningarna väl höga på tillvaron.

Trend 30. Mångkultur och klasskillnader

Andelen svenskar med utländsk och/eller annan kulturell bakgrund har ökat stadigt över tiden. På senare år har invandringen också varit hög. Den ökade mångkulturen beror också på att infödda svenskar reser över gränserna och tar intryck från en allt mer global värld.

Allt fler instanser ser möjligheter med en multikulturell marknad, inte minst handeln då där finns andra konsumtionsmönster och vanor. På samma gång ökar spänningarna i samhället i takt med större skillnader, dålig integration och ett ökat utanförskap. Klyftan vidgas mellan svenskar och invandrare, höga chefer och arbetare, de som har jobb och de som inte har, friska och sjuka, högutbildade och lågutbildade.